Rättsutredning: Kan överhyra avgöra om riksdagsledamot Emma Carlsson Löfdahl dömd till fängelse för grovt bedrägeri?

Riksdagsledamot Emma Carlsson Löfdahl (”Löfdahl”) har under fem år hyrt en bostadslägenhet av sin make för 13 000 kronor i månaden. Som riksdagsledamot har Löfdahl haft rätt till boendeersättning. De första tre åren begärde Löfdahl 6 500 kronor från staten i ersättning eftersom hon påstod sig ha delat lägenhet med en närstående person. De senaste två åren har riksdagsledamoten uppgett sig betala hela 13 000 kronor i månaden eftersom hon uppgett att hon bor själv i lägenheten. (För det har Löfdahl fått 8 600 kronor per månad i ersättning, som är ersättningstaket.) Det framgår däremot av vittnesmål från grannar, vänner och av bostadsföreningen att det bodde tre personer (Löfdahl, hennes make och mor) i lägenheten under de första tre åren av hyresperioden och att det bodde två personer de efterföljande två åren av hyresperioden. (Löfdahl och hennes make.) Totalt kostar lägenheten skattebetalarna drygt 103 000 kronor per år – vilket blir 412 000 kronor under en mandatperiod.

Att kräva en andrahandshyra om 13 000 kronor för bostadsrätten i fråga är inte förenligt med varken hyreslagen eller lag om uthyrning av egen bostad. I media har summan 2 500 rapporterats och använts som måttstock för vad som varit skäligt, enligt lag, att kräva för makens bostad. Denna summa är felaktig och ger en bild av att överhyran varit större än vad den i själva verket varit. En fullständig uträkning måste göras innan det går att avgöra vad som utgör en skälig hyra.

Uträkning
Löfdahls make köpte bostaden 2013 för cirka tre miljoner kronor, skriver Aftonbladet. Om värdet idag ligger på fyra miljoner, har Löfdahls make har rätt att ta 7 500 (exkl. el, internet etc.). Detta innebär att maken tar 5 500 kronor i överhyra.

Emma Carlsson Löfdahl uppger till Aftonbladet att hon och maken har ”väldigt separerade ekonomier”. Det är otillåtet men inte brottsligt att ta ut överhyror. Därför måste vi acceptera att parterna lagt upp sina mellanhavanden på så sätt att överhyra krävts av maken. Om det däremot skulle framkomma att upplägget med överhyra var ett led i att driva upp Löfdahls ersättningar från staten så kan både brottsrubricering och påföljd påverkas, se analys nedan. Vi kommer i vår analys att utgå från att Löfdahl under en treårsperiod först delat bostaden med två andra personer för att senare ha delat bostaden endast med sin make.

Har Löfdahl begått ett bedrägeribrott då hon tagit ut en för hög ersättning?

Tillämplig reglering m.m.

28 § ersättningslagen – Logikostnad när ledamoten delar övernattningsbostaden med närstående.Av 28 § framgår att om en riksdagsledamot delar lägenhet med en närstående (exempelvis en make) så ska denne ha rätt till hälften av hyran eller månadsavgiften för övernattningslägenheten.

29 § ersättningslagen– Om en ledamot delar en egen övernattningsbostad med någon annan än en närstående.Av 29 § framgår att en riksdagsledamot har rätt till ersättning för logikostnader för den del denne nyttjar i bostaden.

Bedrägeri

9 kap. 1 § (1962:700)

Ett bedrägeri innebär att gärningsmannen genom vilseledande förmår någon annan till en handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för annan.

Grovtbedrägeri
9 kap. 3 § (1962:700)

Brottet är grovt om gärningsmannen har missbrukat ett allmänt förtroende eller använt falsk urkund eller annat vars brukande är straffbart enligt 14 eller 15 kap. eller vilseledande bokföring eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.


Analys – om överhyror var ett led i att driva upp Löfdahls ersättningar.

De tre första åren

Under de tre första åren betalade Löfdahl en månadshyra på 13 000 kronor. Vi beräknar att skälig hyra för samma lägenhet bör uppgå till ca 7 500 kronor i månaden.1Detta innebär en överhyra på 5 500 kronor i månaden. Löfdahl har under denna period fått 6 500 kronor i månaden i ersättning. Av 7 500 kronor har hon rätt till en tredjedel (eftersom det bodde tre personer i lägenheten). Således skulle hon under de första tre åren vara berättigad en ersättning på 2 500 kronor i månaden enligt 28 och 29 §§ ersättningslagen. Löfdahl har mottagit 4 000 kronor för mycket i månaden. Totalt under tre år uppgår beloppet till 144 000 kronor.

De efterföljande två åren

Under de efterföljande två åren så skulle Löfdahl betala 3 750 kronor i månaden (eftersom hon nu endast delar lägenhet med maken). Löfdahl mottog under denna period 8 600 kronor i ersättning. Det innebär att Löfdahl mottog 4 850 kronor för mycket i månaden. Totalt under två år uppgår då beloppet till 116 400 kronor.

Om överhyrorvarett led i att driva upp ersättningar så har Löfdahl under fem år mottagit 260 400 kronor för mycket i ersättning.

Grovt bedrägeri?

Detta scenario bör betraktas som ett bedrägeri enligt 9 kap. 1 § Brottsbalken. Därutöver, är beloppet av betydande värde och frågan blir då om det bör ses som grovt bedrägeri enligt 9 kap. 3 § BrB. För att ett bedrägeri ska betraktas grovt gäller att några av nedan följande villkor ska vara uppfyllda:

  1. Gärningsmannen har missbrukat ett allmänt förtroende. Det råder ingen tvekan om detta eftersom Löfdahl uppenbart missbrukat sin roll som riksdagsledamot – som är en befattning med ett särskilt förtroende.
  1. Att gärningsmannen lämnat uppenbart oriktiga uppgifter, vilket Löfdahl gjort i och med att hon utelämnat uppgifter om det egentliga hyresförhållandet och hyreskostnaden.
  1. Att bedrägeriet riktat sig mot en större personkrets. (Det är våra skattepengar som mottagits genom ett oredligt förfarande).
  1. Att gärningsmannen utsatt någon för en särskilt kännbar skada och att bedrägeriet avser ett betydande värde. Av praxis från Högsta Domstolen har det ansetts att fem prisbasbelopp utgör grovt bedrägeri. År 2019 uppgår fem prisbasbelopp till 232 500 kronor vilket innebär att Löfdahl mottagit ett belopp som är större än det. Därutöver får det anses bevisat (på grund av att värdet överstiger fem prisbasbelopp) att det föreligger en kännbar skada.

Påföljd för grovt bedrägeri

Fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.

Analys – Om överhyror inte var ett led i att driva upp Löfdahls ersättningar

De första tre åren

Om vi utgår från att Löfdahl faktiskt hyrde lägenheten för 13 000 kronor så innebär det att hon skulle ha betalt 4 333 kronor i månaden. (Eftersom de var tre personer som delade på bostaden.) Löfdahl mottog 6 500 kronor i månaden i ersättning från riksdagen. Detta innebär att Löfdahl mottog 2 167 kronor för mycket i månaden. Totalt under tre år uppgår beloppet till 156 000 kronor.

De efterföljande två åren

För de efterföljande två åren ska Löfdahl betalt 6 500 kronor i månaden (eftersom hon nu delar med maken). Löfdahl mottog 8 600 kronor i ersättning från riksdagen. Detta innebär att Löfdahl mottog 2 100 kronor för mycket i månaden. Totalt under två år uppgår beloppet till 50 400 kronor.

Om överhyror inte var ett led i att driva upp ersättningarna så har Löfdahl mottagit 206 400 kronor för mycket.

Bedrägeri

I detta scenario bör brottet bestämmas till bedrägeri av normalgraden enligt 9 kap. 1 § Brottsbalken eftersom Löfdahl genom ett vilseledande (orsakat felaktig tro) förmått någon till en handling som innebär förmögenhetsöverföring. Det krävs ett tydligt orsakssamband mellan förmögenhetsöverföringen och vilseledandet.

Bedrägeriet kan inte ses som grovt eftersom att beloppet inte uppgår till fem prisbasbelopp.

Påföljd?

Fängelse i lägst 14 dagar och högst 6 månader.

Slutsats

Baserat på premisserna ovan, får Löfdahl anses ha begått ett bedrägeribrott om hon uppgivit felaktiga upplysningar till riksdagen och om hon underlåtit att uppge förändrade uppgifter på ett riktigt sätt. Beroende på hur överhyran ska bedömas så kan Löfdahl även ha begått ett grovt bedrägeri. Av praxis framgår det att värdet på dispositionen har en stor inverkan på om brottet ska betraktas som grovt.

Kammaråklagaren i Stockholm har beslutat att inleda förundersökning mot Löfdahl avseende bedrägeri. Skulle Löfdahl bli fälld för brottet så innebär det att hon blir skyldig att betala tillbaka det för mycket erlagda beloppet tillsammans med en påföljd enligt ovan. Efter avslöjandet har Löfdahl tagit ”time-out’” från riksdagsarbetet och sagt att hon vill betala tillbaka mellanskillnaden mellan bostadsrättens månadsavgift och vad hon fått ut i ersättning från riksdagen.

Debatt:

Bör man kunna göra ett sådant här upplägg? Gjorde regeringen rätt som accepterade upplägget? Gör åklagaren rätt i att inleda förundersökning? Är det rimligt att vi ska betala ersättning för en lägenhet någon hyr av sin man, som dessutom är en ockerhyra?

Extra läsning:

Ordetockerhyraanvänds i vardagligt tal för situationer då en hyresvärd tar en, enligt lag, oskäligt hög hyra.

Den typen av terminologi indikerar att man har utnyttjat en maktställning till sin förmån. Så är inte alltid fallet när en hyresgäst accepterar ett oskäligt förslag – även om det ofta kan vara så. Definitionen av ocker finns i Lagen 1962:700, 9 kap, § 5 och lyder som följer:

Den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte skall utgå, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år.”

Det är tveklöst att en stor mängd lägenheter som hyrs ut med överhyra inte baseras på avtal som ”begagnar sig av någons trångmål”. I många fall kan det vara så att en individ är tillräckligt förmögen för att ”acceptera” sin överhyra. Jämför till exempel det ovan nämnda fallet med den överhyra som Löfdahl gladeligen accepterat. Det kan även vara så att man faktiskt har flera möjligheter att välja mellan. Dagligen stöter vi på individer som söker bostad och som är villig att möta uthyrarens oskäliga krav. Hyresgäster exploateras dagligen och det utan större reaktion, utan någon vidare samhällsdebatt eller att någon försöker väcka opinion. Vi vill inte längre stå vid sidan och se på medan hyresgäster landet runt utnyttjas för att det går – även om hyresgästerna de facto accepterat det!

Det är viktigt att även dessa personer känner till att man inte behöver betala mer än vad som är skäligt bara för att man är kapabel till det, rent ekonomiskt och sett till utbud. Olagliga hyror är just det, olagliga, av många bra anledningar. Vi på OrimligHyra.se vill informera dig – förmögen eller mindre förmögen – att dina rättigheter är lika viktiga och att uthyraren inte ska få exploatera marknaden bara för att det finns en part som är villig – och kapabel – att betala en oskälig/olaglig överhyra.

1Notera dock att riksdagen betalat ut baserat på den summa Löfdahl angett på 13 000 kronor

Trustpilot